Innovation

INDUSTRI

MÖJLIGHETER I ETT GLOBALPOLITISKT VAKUUM

Kalkylerat inför ett mellanårsval sätter Trump press på en hel industrivärld. Handelskriget kommer att innebära egna förluster precis som förra gången USA rörde runt i världshandeln. Någon måste väl rimligtvis ha sagt till honom att det kostar mer än vad det smakar, som när George W Bush införde ståltullar 2002 för att sedan se 200 000 jobb försvinna på två år, och senare ta bort tullarna.

Kina som målmedvetet klättrar i värdekedjan. Det är i dag ett innovativt industriland som sprutar ut patent på löpande band och faktiskt sätter miljön i fokus när man nystrukturerar. Det är lätt att förstå paniken i USA, ett land som inte enbart består av Kalifornien utan har gamla, förlegade strukturer som alltjämt härskar.

När Kina investerar strategiskt i världen så behövs ingen superanalys för att begripa vad Trumps USA håller på med. Någonstans i min kropp kan jag förstå hans handlande i perspektivet rättvisa i handelsvärlden – typ lika affärsvillkor.

Bekymret är hur USA agerar med en president som hämtar sin erfarenhet från fastighetsvärden och en förhandlingsmetodik som går ut på att testa motståndaren med ytterligheter, ett språk och agerande som resten av världen inte kan förutse och allt blir oförutsägbart – aggressivt och livsfarligt för industrin som behöver stabilitet och långsiktighet.

Vi har en vana att ta till oss nya gränssnitt, och en nyfiken förmåga att utveckla nya applikationer i takt med en exponentiellt fartstigande utveckling spunnet kring öden av ettor och nollor.

Parallellt med en handelsvärld som ritas om genomgår industrin ett slags paradigmski e som Tyskland kallar 4.0, digitalt, uppkopplat och automatiserat och det är just därför jag tror att vi i lilla Sverige kan vara med. I vårt svenska DNA som stavas samarbete trimmat av en hel generation uppväxta med hemdatorprogrammet på sent 90-tal har vi en jättemöjlighet framför länder som inte delar vårt arv och DNA. Det är inte konstigt att svensk fordonsindustri ligger i framkant med självkörande teknik, en världsledande datorspelindustri och en produktion som allt mer automatiseras.

I väntan på teleportering kommer fortfarande transporten av kroppar och lådor att ske på hjul, men med den stora skillnaden – automatiserat. Vi kommer att vara med om skifte från att äga transportmedlet till att få transporten som en tjänst oavsett kropp eller låda, ett skifte som kommer att ställa traditionella affärsmodeller på ända och faktiskt hur och till vem vi utvecklar nya transportsätt – mobilitet. Det är redan tydligt med takt att vi ser helt nya mobilitetslösningar som inte är byggda på hjul utan kring en dator – att ett kommunikationsgränssnitt som blir till den egentliga affären.

Arkitekterna bakom mobilitetslösningen kommer att utveckla produkterna kring gränssnittet mellan gods och person, alltså alla applikationer som passageraren kan ta del av eller för att effektivisera resan – allt lagrat i ett moln av ettor och nollor. Samhällen och infrastruktur kommer att anpassas, vem behöver trafikljus eller parkeringsplatser enligt dagens struktur?

I perioden av ett slags vakuum mellan långsiktighet och kortsiktiga positioner av ettan och tvåan på handelskartan har vi möjligheten att sätta vår egen agenda för framtiden, tryggheten och jobben.

Medan Kina jobbar långsiktigt och Trump ”obstruerar”, behöver vi ta möjligheten att agera i helt andra banor än traditionell fyraårsperiod där det lilla sker under en mandatperiod och styrt av taktiserande politiker.

Vi måste sätta vår egen industriagenda, inte bara med ett Näringsdepartement i spetsen. Jag hade gärna sett att Sverige tar lärdom av exempelvis Storbritannien där man inrättat industriråd med medlemmar som är tillsatta för att överbrygga mandatperioder och genomföra strukturförändring utifrån analys och sedan policys. Kartläggningen skall välja bort sådant som vårt land redan är hopplöst eller och välja in sådant som vi är duktiga på, typ systemutveckling i samklang med miljö, samhälle och individ.

Vi behöver en strategi som tar vara på vårt DNA och vänder detta till vår ”USP” och på riktigt satsar på den nya formen av mobilitet drivet av automatiserat, digitaliserat och med nya affärsmodeller.

Sverige har ett öppet och pragmatiskt arbetssätt där vi hjälps åt och inte hindras av hierarkier. Ett arbetssätt som är väldigt mer effektivt än på andra håll i världen – fundera på hur ett land 0.15% av jordens befolkning har producerat så många innovationer. Kanske vi i Sverige kan får ett ”superdepartement” där man samlar Tillväxt finansiering,

Tillväxtutbildning, Forskning & Utvecklingsprogram, …. under ett enda departement och där en ingrediens i receptet är ett slags Growth Operations Council i direkt anslutning till departementet – som en slags rådgivande och policyorganisation och som blir oberoende av demokratiska val. Jag tror med en övergripande setup så kan tunga investeringsbeslut för landet tas på ett annat sätt än det görs i dag – bara som en tanke.

Fredrik Sidahl,

CEO FKG

Share This Post :